två små mål, som jag aldrig uppfyllde. nu är det försent och anledningen varför hittar ni i ett inlägg längre ner.. jag är besviken på mig själv, jag tyckte då att de inte skulle bli några problem och trodde tillochmed att jag skulle klara de bra. Men icke, nu står jag här och har hela långa jobbiga hösten, vintern framför mig och sen är det dags att börja om från början igen. inte varit ute på tävling på ett halv år och hästen ser spöken överallt då kanske man inte vill debutera i nåt heller..

jag känner mig nere, har ingen motiviation. Jag är en tävlingsmänniska, det som sporrar mig mest till att träna är just tävling och nu är det sååå himla långt borta... 
Men jag har ju alltid lärt mig att sätta upp långsiktiga mål och på vägen även kortsiktiga. Men att inte uppfylla dom känns förjävligt, helt värdelöst, nej besviken är ordet..