Jag skriver inte det här för att skapa mig några ovänner utan jag vill bara berätta min sida och bild av min upplevelse i Norrköping. Det var ju som sagt första gången vi var där och första gången vi åkte så långt till tävling nån gång. Klockan 7 rullade vi iväg och var framme staxt efter 9. Första intrycket var inte så bra, inte en enda funktionär som visade vart man skulle parkera eller ens ta vägen med transporten? Jag vet inte hur de är där omkring men här hemma finns det alltid nån som möter en och önskar en välkommen och visar vart man ska stå, sånt tycker vi är trevligt och viktigt när man kommer till en ny plats! Men det var en stor och fin parkering, synd att ingen skugga fanns då det hade varit välbehövligt en sån varm dag. Hela stället såg typ sunkigt och nergånget ut, skulle defenitivt behöva ett ansiktslyft. Jag vet inte om vi är bortskämda med alla fina anläggningar här hemma är Örebro.

Framridningen var under all kritik måste jag tyvärr säga, vi dressyrryttare kan ju vara rätt kinkiga och jag gillade inte att rida fram på gräs. Rb blir liksom lite för taggad och låg på väldigt mycket, det fanns även hinder som gjorde han om möjligt ännu mer stissig. Underlaget var ojämt och stumt, snubblade och halkade flera gånger och jag våga inte riktigt sätta honom ordentligt ifall han skulle göra sig illa. Så vi kunde bara jogga lite lätt där och kände oss inte alls klara för att starta när det väl var min tur. Det positiva var att den var stor så man behövde inte trängas. Det jag inte gilla var att funktionärerna började hålla på och bygga hoppbana när vi red fram till LA:n (!!!) Flera personer konkandes på bommar och stöd och man fick anpassa sig efter dom, inte okej när man ska in och rida SM.

 

Så väl inne i ridhuset som var svaaalt (skönt) men också under kritik, 17x47m alltså inte ens 20 meter brett som programmen är gjorda för?! Jag som tycker det är för litet tänk 3 meter mindre, det gör skillnad, 15- meters volter blir inte 15 meter och bokstäverna är inte på sin korrekta plats ne det kändes inte så genomtänkt.. Här fick jag inte fram honom till bettet han tog inget ärligt stöd utan knäppte av och fibblade med munnen vilket resulterade sig att han råka lägga tungan över bettet, trots det gick det rätt bra att ratta runt men det var ingen bra ritt, så det var bara att få bort det ut huvudet och fokusera om totalt, inte låta det dra ner mig. 

Framridningen till LA:n mot slutet fick jag äntligen ett stöd, nånting att hålla i och då kunde jag börja rida, galoppen kändes jätte fin. 
Det bästa på tävlingen var helt klart utebanan, sjukt bra underlag som verkligen sviktade under hovarna. Där gillade vi och vi hade bättre förutsättningar. LA:n är jag sjukt nöjd med faktiskt om man jämför med klassen innan. Han hade en tendens till att knäppa av men jag drev fram han och fick upp han till stöd i handen, jag red med ett leende på läpparna genom hela. Vi har nog aldrig gjort så fina ökningar på tävling som igår! Vi missade tyvärr i ryggningen rb ville inte bakåt han ville bara framåt ;) Galoppen var nog bäst och vi fick en 8 på förvända galoppen! Härligt! Vi låg på placering tills de sista ryttarna kom och peta ner oss men det är inte så mycket att göra åt saken, vi var helt enkelt inte bäst igår men det kanske vi är nästa år, då tar vi vår revanch!

Det är jag är jätte nöjd över är att han behöll energin och den blev nästan bättre till andra klassen!! Trots 30 grader värme, duktiga häst! Jag däremot blev sjuk, blev sängliggande hela kvällen med illamående, feber, huvudvärk och yrsel. Antagligen värmeslag eller kanske solsting? Konstigt då jag drack flera liter vatten!!

 

Jag vill iallafall säga stort tack till min underbara mamma och hästskötare felicia, utan er hade det här aldrig gått. Stort tack för all hjälp! 

 

Världens finaste häst i mina ögon som kämpade på jätte bra!